Den bleka solen är varm så fort den orkar visa sig. Längs horisonten böljar regntunga moln över den engelska sydkustens mjuka kalkstenskullar, South Downs.
När solen skiner, vilket enligt lokalbefolkningen händer “oftare än man tror”, blir vyerna kristallklara och överraskande inbjudande. Jag småskrattar för mig själv och undrar om solskyddsfaktorn verkligen räcker till, fastän jag “bara” är på vinresa i England. Textraden “where you get a tan from standing in the English rain” (Lennon–McCartney) poppar upp i huvudet och ja, meningen känns onekligen träffande.
Grevskapet Sussex visar sig trots smådugget från sin allra charmigaste sida. Det är en mix av prunkande grönska, väl dolda millionärsvillor och undangömda egendomar såsom den svenskägda producenten Busi Jacobsohn i East Sussex. Vi får bokstavligen leta oss fram, så anonym är infarten i den storvuxna lövskogen. Äkta paret Susanna och Douglas Jacobsohn beskriver sitt företag som en livsstil.
Vingården är på en armlängds avstånd från boningshuset varför skötsel samt drift är en del av vardagen. Som experthjälp tar man in skickliga vinkonsulter. Portföljen innehåller mousserande viner som en Cuvée, en Blanc de Noir och en Blanc de Blancs. Dessutom görs ett stilla vitt vin. Högt på familjens agenda är önskan att värna biologisk mångfald vilket ter sig logiskt, även om inte självklart, på en prunkande plats som denna.
Kalkstenskullarnas magi i Sussex
Resan fortsätter i det magiska landskapet med böljande fält, prydliga stenmurarna och inramningen från träd och buskar. Med jämna mellanrum passerar vi charmiga byar med pubar vars dörrar verkar stå öppna 24-7 för lokalbor som för vilsna vinresenärer. Människorna är vänliga på det där lågmälda brittiska viset som gör att man genast känner sig välkommen.
Från fönsterplatsen i bussen, och om jag kisar lite, kan jag nästan tro att vi är mitt i ett avsnitt av Morden i Midsomer. Men fastän miljön är som hämtad ur en brittisk deckarserie (utan mord) är det givetvis de engelska vinerna som spelar huvudrollen.
Hur och var det började
Sussex, med East och West Sussex samt med Kent inom räckhåll är var den moderna historien om English Sparkling Wine startar. Tidiga föregångaren Carr Taylor tillverkade mousserande vin av tyska druvor 1984. Några år senare planterar Stuart och Sandy Moss champagnedruvorna pinot noir, pinot meunier och chardonnay på egendomen som får namnet Nyetimber. Men det skulle dröja nästan 10 år innan paret Moss är så pass nöjda att de väljer att lansera sitt första mousserande vin 1997. Att den långa uppstartstiden visar sig väl värd väntan är ett faktum då premiärvinerna gör succé och då som nu är att alla viner görs av egna druvor. Så sent som i år (2025) premierades återigen Nyetimber i IWC (International Wine Challenge). Med Nyetimber Blanc de Blancs 2016 i magnum fick producenten en guldmedalj i stark konkurrens från välrenommerade champagnehus.
Same same but different
Englands mousserande kvalitetsviner har precis som champagne, jäst en andra gång i flaskan. Ska man fånga the english taste är stilen som en studie i fräschör och stringens. Lägg till en spännande, tydlig mineralton med inslag av grönskimrande örter. Det senare visar sig än mer tydligt i provningar av vinerna från Sussex.
Det engelska appellationssystemet känns igen från många europeiska vinländer, men fortfarande är de engelska beteckningarna mer övergripande och färre. Vinlandet är ungt och framtiden får utvisa vilka odlingsplatser och viner som sticker ut som de extra.
Med EU beteckningen Protected Designation of Origin, English Quality Sparkling Wine PDO regleras vilka druvsorter som är tillåtna, tillverkningsteknik och växtplats.
Spännande att notera är att från 2021 finns den snävare klassificering med regionala Sussex PDO.
Medan den mer generösa och flexibla kvalitetsbeteckning PGI tillåter fler druvsorter inklusive hybrider. PGI står för Protected Geographical Indication (SUB på svenska) och skrivs som English Regionals. Marknadsförs vinet som British Wine kan druvorna komma från odlingar i Wales, Irland eller till och med Skottland.
Historisk erfarenhet
De engelska producenterna har en nybyggaranda som på inget sätt verkar påverkas av omvärldens kaos, snarare tvärtom. Här finns framtidstro extra allt. På frågan om det är en fördel att som många europeiska vinhus ha tidigare generationers erfarenhet med i vingårdsarbetet är det snabba svaret, ”Romarna planterade vingårdar i England, vi har erfarenhet”.
Sant är också att den starka, mörkt gröna (eller bruna) champagneflaskan som klarade trycket från de livliga champagnebubblorna togs fram av en engelsman 1662. Dessvärre kom inte flaskinnovationen till nytta för de inhemska mousserande vinerna vid denna tidpunkt.
Trots historiken av att vara ett vinälskande folk med faiblesse för portvin, sherry, champagne och röda bordeauxviner, dröjde starten av den inhemska vinproduktionen till 1950-talet. Och de första vinerna var stilla, vita och oftast tillverkade av tyska druvsorter.
Men under 1980-talet skiftar fokus till fördel mousserande vin. I dag står ”bubblarna” för två tredjedelar av den samlade engelska vinproduktionen. Låt vara detaljen att kostnaden för mark är dubbelt upp, i jämförelse med i Frankrike vilket direkt påverkar priset på vinflaskan. Engelskt bubbel håller i princip jämna steg med champagne, men bara nästan alltid.
Framgång leder till nästa steg
Framtidsspaningen bland de engelska producenterna går spännande nog i riktning stilla röda och vita viner. Här har Simpsons’ Wine Estate tagit ledartröjan och på egendomens kalkrika jordar produceras superintressanta röda pinot noirviner. Vingårdarna ligger bland majestätiska lövskogar i Elham Valley, Kent. Vingårdarna ligger således i direkt närhet till skog och kan därmed tackla drastiska väderomslag galant. Skogen skyddar, reglerar temperaturer och ger framförallt svalka alla heta dagar termometern sticker iväg på rött.
I provningen hos Simpsons vill jag jämföra husets röda pinoter till vin från Bourgognes Village appellationer. Slående info berättas om våra skandinaviska grannar i väst, som förstått vinernas höga kvalitet: hela 80 procent av Simpsons’ produktion säljs till Norge. Och det blir än mer spännande när man noterar att den förmånliga prisbilden på de välgjorda pinot noirvinerna som Rabbit Hole och Q Classe från Simpsons’, alternativt producenten Balfours lite yvigare pinottolkningar som Lukes eller Signature, säljs till fullt rimliga priser (i jämförelse).
Framsynt anledning till Simpsons succé, speciellt när det gäller de stilla vinerna, är att ägarna Ruth och Charles Simpson planterat vinstockar av bourgognekloner (ej champagnekloner, vilka är mer vanligt förekommande). Deras val föll sig naturligt av två skäl: områdets balanserade maritima klimat då Kent är omgivet av tre vatten. Och den kalkrika jorden, som i Kent mer påminner om jorden i Champagne. Bourgognekloner har visat sig nå högre mognadsgrad under dessa specifika förutsättningar.
Finsmakarens utvalda
Den engelska ”smaken”, fram till nu förnimmelsen av de gröna örterna, suddas ut när vi provar mousserande från Kent. Helt plötsligen finns en än större variation och där smaknerven vill sammanfatta intrycken av ett vin med en än ”finstämd elegans”. Att det går att detektera smakskillnad mellan mousserande vin från Kent eller Sussex adderar bara mer av intresseväckande detaljer. Funderar vidare om det inte är de mousserande från Kent som ligger närmast Champagne. Framtiden får utvisa och det är bra att grunda slutsatsen på en vidare provningserfarenhet.
Det är fel att jämföra engelska mousserande med champagne. Snarare är det en kombination av småskalig sällsynthet och ursprung som gör de engelska vinerna så vansinnigt intressanta för en vinälskare.
Men visst, engelska bubblare har inte nått samma självklara glans som sina franska kusiner från Champagne. Helt krasst kan man konstatera att champagne (generellt och med stora penseldrag) fortfarande glider runt i tillvaron på ett gyllene moln av renommé, tradition och upphöjd exklusivitet. Men avståndet krymper, och det går snabbt.
Anglofranskt hos Domaine Evremonde
Varför Champagne Taittinger satsat stort i England svarar Patrick McGrath på, ”det faller sig helt naturligt”. Än en gång radas skälen upp av passande jordmån, utmärkt klimat men kanske främst: möjligheten att planlägga vingårdar på orörd mark.
Med hänsyn till nya rön och expertis har man således placerat vingården efter platsens förutsättningar. ”Så möter vi klimatförändringen, på ett hållbart sätt här i Kent”, säger McGrath. Närheten till skog är också viktigt.
Via sitt bolag Hatch Mansfield investerade McGrath i Domaine Evremonds 5 000 hektar tillsammans med gode vännen Pierre-Emmanuel Taittinger. Egendomen köptes 2015, vinrankorna planterades 2017 och Classic Cuvée Edition I, släpptes 2025. Blandning av 55% pinot noir, 35% chardonnay och 10% pinot meunier är en klassisk cuvée. Man tillåter full mallo och har en dosage på runt 7 g per liter. Målet är att nå 150 000 buteljer/år. Just nu landar produktionen på 100 000 flaskor. Med engelsk elegans sätter McGrath därpå fokus på vinmakarens vardag, ”it’s a mission curating to develop each winerys style”.
Det är omöjligt att inte bli imponerad. Jag slås av ännu en kombination – anglosax och frankofil - och inser att vinerna stilmässigt följer samma flärdfulla elegans som sina två grundare. Resultatet, ett mousserande vin som smakar det bästa från två vinländer.
Väder och vind
South Downs och Champagne avskiljs av Engelska Kanalen. Bältet med den urgamla kritjorden är den bas som gett vinerna från Champagne deras upphöjda status. Formationen sträcker sig mellan den engelska sydkusten, vidare under kanalen till Champagne. Man skulle kunna tro att förhållanden som väder och klimat samt geologiska förutsättningar är desamma längs hela sträckan. Vid närmare jämförelse visar de två ländernas vinområdena ändå på tydliga skillnader, dessutom finns inhemska variationer.
Vingårdarna i Kent tangerar 51 breddgraden och ”halvön” med det tempererade området omges av vatten. Delar av South Downs ligger på 50 breddgraden och påverkas direkt av Engelska Kanalen med brisar från söder, även här är klimatet är tempererat. Medan franska Reims i Champagne som ligger på breddgrad 49 har ett kontinentalt inlandsklimat som innebär kalla vintrar och heta somrar.
Vädret är med andra ord en av de stora skillnaderna. I dag, och till min förvåning, är det bekräftat varmare och mer stabilt i England. Återigen är anledningen klimatförändringen. För vinodlarna på plats är detta något positivt. Men att den engelska kritjorden, som av många refererats till som exakt densamma som i Champagne stämmer bara delvis. I Kent kan påståendet möjligen fungera men absolut inte i Sussex som har en tydlig inblandning av green-sand.
Jordmån och geologi
Utmärkande för South Downs är den 110 km långa sträckan av kalkstenskullar med en jordmån vars namn är greensand. Den gröna sandjorden är marina sediment av eroderad kritjord som innehåller höga halter av mineraler, som glimmer och glaukonit. Grönsand är ursprungligen gröngrå till färgen men som över tid antar vit/beige nyans.
I dagens klimat och för vinodling anses grönsand som utmärkt då jorden kan bevara vatten bättre än de rena kritjordarna (som i Champagne).
Triss i engelska vinproducenter
På optimalt läge, på södersluttningar i Sussex med blicken mot engelska kanalen och med South Downs på en armlängds avstånd ligger Rathfinny Wine Estate. Egendomen grundades 2010 av Mark och Sarah Driver och drivs som en familjeegendom. Ambitionerna i företagandet vad gäller miljö och hållbarhet är skyhöga. Likaså finns ett glasklart mål att göra vin av toppkvalitet.
Ägarparets bakgrund inom finans- och investment har säkerligen inverkat på hur utformningen gått till. Således finns solpaneler, finurliga och hållbara lösningar för produktionskedjan, samt genomgående icke förhandlingsbara och strikt hållbara materialkrav i alla byggnader. Det gäller för allt och minsta detalj i vingården, källaren och fram till flaskan vinet tappas på.
För sitt arbete har Rathfinny fått en B Corp certifiering vilket enligt Mark Driver var ett delmål. Det var också en självklar gest av respekt till området då egendomen gränsar till South Downs Nationalpark med dess 166 unika skyddsområden.
Alla Rathfinnys viner genomgår 100 procent malolaktisk jäsning och de mousserande ligger 36 månader på fällningen. Med 3 till 5 gr/l dosage blir den friska smaken något rundare. Inslagen av mineral och stenfrukt är intensiv och vinerna har en nybakad elegans och fin äpplig längd. Från den varma sommaren 2019 mognade druvorna perfekt och jag noterar Rathfinny Blanc de Blancs 2019 som min personliga favorit i provningen. Konstaterar också att för 45 GBP köper jag vinet alla dagar i veckan samtidigt som jag bestämmer mig för att följa producenten.
Sugrue Wines var ett sidoprojekt för Dermot Sugrue som jobbade heltid som vinmakare på Wiston Estate fram till 2023. När han slutade sin anställning hade han redan lanserat sitt första mousserande vin 2013, av druvor från egna vingården han planterade i South Downs 2006. I dag äger han 11 hektar med odlingar på fyra olika platser. Allt Sugrue gör utgår från kvalitet i minsta detalj. Det är minutiös skötsel av vingårdarna, varsam pressning, lång jäsning, därefter tid för vinerna att mogna på gamla bourgognefat vilket bara är några av alla delar i tillverkningen som gör skillnad. Maken till vinmakare får man onekligen leta efter.
Minns personliga favoriter från tidigare provningar som de pinotbaserade Bee Tree Blanc de Noir och Bee Tree Rosé. På den här resan är det Sugrue Cuvée Boz Blanc de Blancs 2020 eller den makalösa, men ohoj så unga, Cuvéen Rocky Story en blend av årgångarna 2016, 2017 och 2018, alla slår i taket så välgjorda viner är de. I beställningssortimentet på Systembolaget hittar ni, The Trouble With Dreams 2018 (73525) för 699 kr, vilken för mig, slår många champagner på fingrarna.
Gusbourne Estate har vingårdar i West Sussex och i Kent. Vinkällare och besökscenter ligger i Appeldore nära byn Tenterten i Kent. Grönskande skog omger odlingarna som sluttar i en behagfull lutning ned mot Engelska Kanalens smalaste passage. Den man bara anar konturen av i den dimmiga horisonten. Den bleka solen tittar återigen fram och när på plats i den sandigt leriga vingården ser landskapet förtrollande ut. Mellan åren 2004 till 2015 utvecklas Gusbourne snabbt. De första odlingarna är Appeldore, Cherry Garden, Pond, Boot Hill och Butness Vineyard, vinerna lanseras 2010.
Gusbourne har nått stora internationella framgångar precis som de är omåttligt populära på hemmaplan. Bland annat hos det brittiska kungahuset. Från 2023 är Mary Bridges chefsvinmakare och ambitionen är möjligen tydligare i dag än vid start: målsättningen är att göra världens bästa mousserande vin.
Vi provar Brut Reserve 2021 som till 71 procent är av chardonnay, resterande del är de två pinotdruvorna, noir och meunier. Vinet har 8 gr/l dosage och har 24 månader på jästfällningen. Smaken har en lätt lantlig puff som sticker ut som en kul detalj och stilen är trevlig och lättsam, utan att sägas vara enkel. Blanc de Blancs 2019 är en cuvée av druvor från både Sussex och Kent, med mindre än 5 procent reserv-vin och som fått hela fem år på fällningen. Smaken är klockren, det finns en djup komplexitet och lång eftersmak. Vinet når maxpoäng i min bedömning. Spännande Commanders Vineyard 2019 är av druvor som vuxit på lerjordar i Kent. Varför smaken är både mer matig, muskulös med drag av kryddor. Prestige Cuvée 51 North 2016 är en nyhet i portföljen och det här är vinets andra årgång. Av de bästa druvorna från egendomen, från de bästa lägena, därpå sex år på fällningen samt ytterligare 2 år i källaren. Smaken är felfri, nyanserad, komplex och utan jämförelse vinet som blir resans höjdpunkt, extra allt.
.jpg)
%20(kopia).jpg)
